Saturday, December 4, 2021
  -8.0 °C
  clear sky
Lundabron. -Umeå Kommun
Lundabron. -Umeå Kommun

July 13, 2021

[English translation below]

Idag meddelade Umeå Kommun att slutkostnaden för Lundabron – en gång- och cykelbro över älven vid Bölesholmarna – blev 156,6 miljoner kronor. Om den siffran inte verkar särskilt meningsfull för dig så sätt den i detta perspektiv: den ursprungliga budgeten för bron var 46 miljoner kronor. Det betyder att Umeå Kommun till slut fick spendera mer än tre gånger så mycket som man räknat med, för en bro som inte transporterar bilar och som inte heller förbinder särskilt tätbefolkade delar av staden.

Varför är detta missförhållande mellan förutsedda och slutliga kostnader för en bro så viktigt för Umebor att vara medveten om? Tänk på följande: Umeå Kommun har en befolkning på cirka 130 000 invånare. Det innebär att varje vuxen och barn i Umeå betalade i genomsnitt 1230 kronor för Lundabron. Hur stor andel av Umebor kommer egentligen att korsa Lundabron någon gång i livet? Det är förstås omöjligt att veta, men enligt staden passerar i genomsnitt 1000 fotgängare och 625 cyklister över bron varje dag. Det är 365 000 fotgängare och 228 000 cyklister per år. Det innebär att den genomsnittliga Umebo korsar bron två gånger per år till fots och en och en halv gång per år på cykel. Du, Umebo, har betalat 1230 kronor för att du ska kunna göra det.

Naturligtvis kan en stor del av Umebor inte gå till fots – t.ex. spädbarn eller sjuka personer som är instängda i sina hem – så de får väldigt lite värde tillbaka för sina hypotetiska 1230 kronor. Å andra sidan betalar spädbarn ingen skatt, så deras föräldrar och de flesta vuxna i Umeå betalade förmodligen mer än de 1230 kronor i genomsnitt. Man skulle kunna hävda att bron utgör en trevlig plats för dessa föräldrar att skjuta över en barnvagn. (Men å andra sidan, kommer bebisen någonsin att minnas upplevelsen?) Samtidigt kan en del av Kommunens budget för detta ha kommit från källor utanför Umeå; för att avgöra detta skulle vi behöva en noggrann undersökning av exakt varifrån finansieringen kom. I vilket fall som helst innebär detta att människor utanför Umeå — som med stor sannolikhet aldrig kommer att använda Lundabron — också kan ha betalat för det.

“Hade vi vetat vad kostnaden skulle bli hade förmodligen aldrig bron blivit byggd”, sa Umeås tekniska chef Karin Isaksson till Västerbottens-Kuriren i december 2020, exakt ett år efter att bron invigdes. Då var den totala betalda summan 141 miljoner kronor, så ytterligare 15 miljoner kronor har spenderats sedan dess. I dag säger Kommunens tekniska nämnds ordförande Lena Karlsson Engman att orsakerna till kostnadsöverskridandet bland annat var instabil berggrund, problem med att montera pylonerna, stålpriset och oväntade växelkurser.

Ofta, när byggprojekt som Lundabron överskrider budgeten, sker tillkännagivandet av den slutliga betalda summan relativt tyst, långt efter det att projektet invigts och när invånarna är vana vid att ha projektet i sin omgivning. Kostnadsöverskridandet hamnar i slutändan i exempelvis ett pressmeddelande, och projektledarna kan visa sig vara ångerfulla över detta. Det var vad som hände i dag; Engman sade: “För att på djupet förstå och lära av detta måste vi vara självkritiska och fortsätta att utveckla våra arbetsmetoder.”

Men det är viktigt att denna historia om en mycket dyr bro inte begravs längst ner i ditt nyhetsflöde, Umebor. När du röstar ska du fatta beslut om hur bra du tycker att Umeå Kommun har hanterat de skattepengar som du betalar. Det är en sak att en dag finna sig i att korsa Lundabron och tänka: “Jag är glad att de byggde den här”. Men den upplevelsen kan bli ganska annorlunda för dig om du medan du korsar den reflekterar över att du kanske har betalat någonstans runt 1230 kronor för förmånen. Om det fanns en vägtullsoperatör vid Lundabron som krävde 1230 kronor för att ge dig rätten att passera (på obestämd tid), skulle du betala?

Du kan mycket väl säga ja; du kan mycket väl känna att Lundabron var värt investeringen. Du kanske också tycker att Engmans och Kommunens ånger är äkta, och att de har lärt sig så mycket av erfarenheten att de inte kommer att underbudgetera byggprojekt med tre gånger den original kostnaden. I så fall kanske historien om Lundabrons slutpris inte har någon inverkan på ditt röstbeslut i nästa kommunalval. Om du däremot tycker att det finns något tvivelaktigt i hur det här projektet till slut hanterades, kanske du tänker en extra gång på dina valbeslut – eller frågar vidare hos Kommunen om vad exakt som hände att Lundabron visade sig vara så dyrt. Nyhetsartiklar om budgetar och siffror verkar inte alltid, vid första anblicken, särskilt viktiga. Men de kan vara mycket viktiga, eftersom de lär oss allt om hur tjänstemännen använder de pengar som vi enligt lag är skyldiga att lämna över till dem genom beskattning.

Today, Umeå Kommun announced that the final cost of Lundabron — a pedestrian and bicycle bridge across the river at Bölesholmarna — was 156.6 million SEK. If that number doesn’t seem particularly meaningful to you, then put it in this perspective: the original budget for the bridge was 46 million SEK. This means that Umeå Kommun ended up spending more than three times the amount it predicted, for a bridge which doesn’t carry cars, nor connects particularly densely populated parts of the city.

Why is this mismatch between predicted and final costs of a bridge so important for Umebor to know about? Consider this: Umeå Kommun’s population is about 130,000. This means that each adult and child in Umeå paid on average 1230 SEK for Lundabron. What percentage of Umebor actually will cross Lundabron at some point in their lives? It’s impossible to know, of course, but according to the city, on average 1000 pedestrians and 625 cyclists cross the bridge every day. That’s 365,000 pedestrians and 228,000 cyclists a year. That means that the average Umebo crosses the bridge twice a year on foot and one and half times a year by bicycle. You, Umebo, have paid 1230 SEK so that you can do that.

Of course, a good portion of Umebor cannot walk — such as babies, or sick people confined to their homes — so they get very little value back for their hypothetical 1230 SEK contribution. On the other hand, babies pay no taxes, so their parents and most Umeå adults probably ended up paying more than that 1230 SEK average. One could argue that the bridge provides a nice place for those parents to push across a stroller. (But on the other hand, will the baby ever remember the experience?) Meanwhile, some of the Kommun’s budget for this may have come from sources outside Umeå; in order to determine this, we would need a careful investigation of exactly where the funding originated. In any case, this means that people outside Umeå — who very likely will never use Lundabron — may have also paid for it.

“If we had known what the cost would be, the bridge would probably never have been built,” Umeå’s technical manager Karin Isaksson told Västerbottens-Kuriren in December 2020, exactly one year after the bridge was inaugurated. At that time, the total paid was 141 million SEK, so another 15 million SEK has been spent since then. Today, the Kommun’s technical committee chair, Lena Karlsson Engman, said that the reasons for the cost overruns included unstable bedrock, problems with assembling the pylons, and the price of steel and unexpected exchange rates.

Often, when construction projects like Lundabron go over budget, the announcement of the final sum paid is made relatively quietly, long after the project is inaugurated and when residents are used to having that project in their environment. The cost overrun ends up being buried in, for example, a press release, and the project leaders may show themselves to be contrite about it. That’s what happened today; Engman said, “In order to deeply understand and learn from this, we must be self-critical and continue to develop our working methods.”

But it’s important that this story of a very expensive bridge is not buried in the bottom of your news feed, Umebor. When you vote, you have to make decisions about how well you think that Umeå Kommun has been handling the tax money that you pay. It’s one thing to, one day, find yourself crossing Lundabron and thinking, “I’m glad they built this.” But that experience might be rather different for you, if while crossing you reflect that you may have paid somewhere around 1230 SEK for the privilege. If there were a toll operator at Lundabron who demanded 1230 SEK to give you the right to cross indefinitely, would you pay?

You may very well say yes; you may very well feel that Lundabron was worth the investment. You may also think that Engman and the Kommun’s regret is genuine, and that they have learned so much from the experience that they won’t under-budget construction projects by three times. In that case, the story of Lundabron’s final price may have no impact on your voting decisions in the next Kommunal elections. On the other hand, if you think that there is something questionable in the way this project ended up being handled, you might think twice about your electoral decisions — or enquire further with the Kommun about what exactly happened that Lundabron turned out to be so expensive. News stories about budgets and numbers don’t always seem particularly important at first. But they can be very important, because they teach us all about how officials use the money that we are legally obligated to hand over to them through taxation.

Den svenska versionen av denna artikel har inte skrivits av en modersmålstalare. Rapportera eventuella fel till Erik Campano, ansvarig utgivare: campano@gmail.com

Källor/Sources:

https://www.umea.se/trafikochresor/nyhetsarkiv/arkivtrafik/kostnadernaforlundabronslutreglerade.5.6f42d30317a9d804b84125.html

https://www.umea.se/byggaboochmiljo/stadsplaneringochbyggande/projekt/gatorochtorg/avslutadeprojekt/lundabron.4.250f9659174ae4b97941d3e.html

https://www.vk.se/2020-12-28/slutnotan-for-lundabron-annu-inte-klar-sa-mycket-har-kommunen-betalat-hittills

Recent news

Developed in cooperation with:

Generously sponsored by:

Graphic Design support provided by:

design by Thildra

©2020, Umeå Today – All rights reserved